Snabb insats räddningen när GP-hästen råkade illa ut

25-åriga Germanicus, kallad Nicke, har tidigare gått dressyr-SM för juniorer, young riders och seniorer tillsammans med Amanda Eklund. Ryttaren beskriver honom som något av en katt med nio liv och i går klarade han sig än en gång ur en olycklig knipa.

– Jag börjar bli rädd att han snart har förbrukat sina liv. Han har haft några episoder där han har överlevt mot alla odds, säger Amanda.

Det var Amandas föräldrar som upptäckte hur Nicke på något vis lyckats rulla ner och fastna i ett litet dike i hagen där han låg fastkilad mot stenar. Familjen ringde genast 112.
– Vi insåg snabbt att vi aldrig skulle kunna få upp en flera hundra kilo tung häst själva och han är ju gammal – orken kan ta slut snabbt. Brandkåren var här på tio minuter och det var väldigt skönt att det gick så fort.

Granne hjälpte till

När Nicke hade fått hjälp upp ur diket kunde han fortfarande inte resa sig. Bakbenen lydde inte och oron var stor att något var brutet. En granne med traktor ryckte ut och så småningom, efter flera försök, kunde Nicke vinschas upp på benen. Familjen kunde äntligen pusta ut när det visade sig att Nicke trots allt mådde okej.
– I dag är han lite öm, har skrapsår och bitsår i munnen men i övrigt verkar han ha klarat sig. Han är nog lite medtagen också, men visar det inte – han är en kämpe och biter gärna ihop, säger Amanda.

Hon studerar till veterinär och skojar om att hon dessbättre inte behövde använda alltför mycket av sina kunskaper, utöver att exempelvis hålla koll på cirkulationen. I dag har Amanda, precis som Nicke, en del spår efter gårdagens drama.
– Det är klart att det kändes jobbigt när det hände, men man hinner inte riktigt tänka. Jag har blåmärken och sår på kroppen som jag inte ens kände då. Man biter ihop och är hög på adrenalin, men nu efteråt känner man att man är tagen själv.

Slutet gott

25-åringen lever annars ett trevligt pensionärsliv hos familjen Eklund som köpte honom som 1-åring. Han gick Grand Prix kür så sent som 2015 och gjorde sin sista start i Intermediaire året efter. Nicke gillar fortfarande inte att bara gå i hagen och rids fem–sex dagar i veckan.
– Han tränar ju inga högintensiva pass, men gör alla GP-grejer och får göra det i sin takt.

Dessbättre verkar det alltså som att Nicke kan fortsätta sin aktiva pensionärstillvaro, tack vare den snabba insatsen. Som tur är upptäcktes Nickes olycka bara någon timme efter lunchfodringen, just för att föräldrarna skulle på en hundpromenad, och han satt alltså inte fast särskilt länge. Därpå var det snabba ryck efter att 112 larmades.
– Att det slutade så väl är tack vare brandkåren och vår kära granne med sin traktor. De gick så snabbt när de skickade brandbilen och vi är väldigt tacksamma över insatsen.