Emma Tovatt: ”Det finns visst 
hopp vid fång”

Det var under vintern 2018-2019 som fyra av Emma Tovatts fem hästar drabbades av fång. Den torra sommaren gav kraftigt minskade grovfoderskördar och det foder som fanns att köpa låg mycket högt i näringsvärde. Trots att hon blandade ut ”rakethöet” med halm räckte inte det till. Och det handlar inte om fyra överviktiga ponnyer, utan tre new forest som tränas och tävlas i dressyr samt en sällskapsshettis. En av hästarna har insulinresistens bakom sig, men inte de tre andra.
– Man såg direkt att de två som blev sjuka över en natt var smärtpåverkade. De rörde sig ovilligt, vägde bakåt och det såg ut som om de plågades. Jag kände puls i kotorna och värme i hovarna, säger Emma Tovatt.

Att få rätt sorts hjälp skulle visa sig svårt.
– Jag gjorde många misstag. Bara en sådan sak som att jag gick med på att ta ut hästarna på stallgången för röntgen, vilket gav ett kraftigt bakslag.

Jagade kunskap och lärde sig mycket

Det andra misstaget hon gjorde var att släppa ut i hagen när det efter några veckor på box syntes en förbättring.
– Det är ganska klassiskt, hästen står där i boxen och man tycker synd om den och den får gå ut i en liten hage. Sedan är man tillbaka på ruta ett — nej, på ruta minus ett, säger Emma Tovatt.
– Det var ett riktigt tungt år. Jag hamnade i en lång svacka med en stark oro och sorg. Jag jagade kunskap och lärde mig mycket men det var svårt att få tydligheten och helhetsbilden. Det finns många åsikter men jag fick inte någon handfast handlingsplan, säger Emma Tovatt.

Till sist fick hon tipset av sin hovslagare att kontakta Mikael Westberg, som är hovslagare med fång som specialitet. Han har bland annat jobbat på Specialisthästsjukhuset Strömsholm tillsammans med veterinär Chris Johnston.
– När Micke kom blev det en avsevärd förbättring redan vid den första verkningen.
– Dessutom fick jag stöd, han såg inte alls att det var några problem. Innan dess hade det varit ångest att gå ut i stallet, säger Emma Tovatt.

Hovslagarbesök var femte vecka

Efter Mikael Westbergs besök började ett schema med hovslagarbesök var femte vecka, och efter fyra till sex månader var alla hästarna helt återställda.
– Den hästen som till en början var sämst röntgade vi för några veckor sedan och han såg bra ut, säger Emma Tovatt.

Men vad är det då en hovslagare kan göra?
– Egentligen är det hovslagaren som kan göra det mesta när det gäller fång, eller framför allt vid hovbensrotation och hovbenssänkning, säger Mikael Westberg.

Han pratar om olika kategorier som man delar in fånghästar i. Ett exempel är fång i det akuta skedet, där det kanske inte finns eller blir någon lägesförändring av hovbenet. Andra exempel är fång i det subakuta skedet med eller utan lägesförändring, den kroniskt lägesförändrade hästen och den kroniskt lägesförändrade hästen med övervuxna hovar.

Dessutom måste ägaren tänka annorlunda om hästen med fång är dräktig.
– Det finns flera sorters fånghästar och hovslagaren måste veta vad som gäller för den enskilda hästen innan man går vidare. Det är stor skillnad på en häst med akut fång och en som fått sjukdomen för ett halvår sedan, säger Mikael Westberg.

Han hoppas kunna ta fram en handlingsplan för hovslagare som baseras på en studie. Men det är inte bara hovslagare utan även veterinärer och hästägare som behöver lära mer om vad hovslagaren kan göra, menar Mikael Westberg.
– När det gäller fång har hovslagare, hästägare och veterinärer olika erfarenheter och referensramar att luta sina beslut emot. Förmodligen tas hästar bort fast det kanske inte behövts.

Behöver inte ställa hästen på betonggolv för att se att den har ont

Mikael Westberg berättar att man kan vilja ta ut hästen på betonggolv, medan den borde få stanna i boxen vid undersökningen.
– Man behöver inte ta ut den på betonggolv för att se att den har ont.

Egentligen är det hovslagaren som kan göra det mesta när det gäller fång.

Mikael Westberg

Att åka iväg med hästen på röntgen är inte att rekommendera, men hovslagaren behöver röntgenbilder inför sin åtgärd. I dag finns fler och fler bärbara röntgenapparater som man i stället kan använda sig av, tipsar Mikael Westberg.
– Hovslagaren behöver röntgenbilder för att veta var och hur mycket som ska verkas. Veterinären behöver bilder för att ställa diagnos, men fång är en klinisk diagnos som beskriver hästens beteende så det behövs egentligen inte för den sakens skull.

Hur bra kan då hästen bli? Det handlar om vad ägaren vill med hästen efter det att fången är borta.
– Nästan alla kan komma tillbaka som sällskapshäst. Men om det är en GP-häst i dressyr kan det bli problem.

Det är också viktigt att hästen får rätt vård i tid. En egen studie som Mikael Westberg gjort på 700 hästar visar att 80 procent av de hästar som fått vård av honom inom 14 dagar till tre månader efter insjuknandet blir helt återställda och kan återgå till uppgifterna de hade före sjukdomen.

När det gäller fång har hovslagare, hästägare och veterinärer olika erfarenheter och referensramar att luta sina beslut emot.

Men det skulle behövas fler studier och vetenskap enligt Mikael Westberg.
– Jag tror det kan handla om att vi hovslagare kanske inte är den undersökande typen som skriver ner vad vi håller på med. Det var inte jag heller från början men jag har tvingats föra journal och veterinärer har pushat mig — så då har jag börjat med sådant.

Behövs ett team kring en fånghäst

Mikael Westberg säger att det som behövs kring en fånghäst är ett team där hovslagare, veterinär och ägare ska ingå.
– Man kommer in i det etiska facket och det är töjbart, för en del tycker att det är fruktansvärt att hästen har så ont. Egentligen är det bäst att sätta upp gränser, ”om tre månader ska det vara så här, om inte får vi göra ett avslut”.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 8/2020.