Fång drabbar en av tio hästar

Mellan tio och femton procent av alla hästar utvecklar någon grad av fång under ett år. Förutom att fång är mycket plågsamt för hästen är denna sjukdom också oerhört kostsam och tålamodskrävande för hästägaren. Ingen av de hästar som varje år får fång blir nämligen någonsin lika bra som de var tidigare. Vissa av dem blir bara någorlunda användbara, och det först efter ett par års målmedvetet samarbete mellan hovslagare och veterinär.

För varje gång som en häst får fång mister den styrka i förbindelsen mellan läderhudslameller och hovkapsel, och hoven mister till slut sin funktion. Som man säger, ingen hov – ingen häst.

Ett av dagens största hot mot hästarna

När vi talar om fång finns det naturligtvis solskenshistorier, men allmänt sett utgör fång ett av de största hoten mot våra hästar i dag.

Vi har gradvis fått förhållandevis god kunskap om de funktionella mekanismerna vid fång. Hästens hov är en högt specialiserad konstruktion, som när den är frisk låter hästen att röra sig fritt, obesvärat och smärtfritt på alla typer av underlag.

Innerst består hoven av ett hovben, som täcks av bindväv och läderhud, och utanför finns hovkapseln. Den består av olika hornlager, som tillsammans skapar den relativt hårda och oflexibla kapseln. Läderhuden producerar hornet, och med sin veckade struktur, läderhudslamellerna, säkrar den en fast förbindelse mellan hovben och hovkapsel.

Vid fång löses förbindelsen mellan läderhud och hovkapsel delvis upp. Därmed kan hovbenet röra sig inne i hovkapseln, och ofta vrider det sig så att hovbensspetsen närmar sig hovsulan i området strax framför strålspetsen. And-ra gånger sänker sig hovbenet ned i hovkapseln, något som  kan ske både ensidigt och dubbelsidigt. De hästar som har det värst lider ofta både av hovbensrotation och hovbenssänkning.

Fång är oerhört kostsamt och tålamodskrävande.

Den viktigaste kunskapen som du ska ta med dig är att hovbenet är instabilt när din häst har akut fång. Det är därför viktigt att hästen får absolut vila från det ögonblick du misstänker att den har fått fång.

Kan ofta skyllas på ämnesomsättningssjukdomar

Nästan 90 procent av alla fall av fång hos våra hästar kan skyllas på ämnesomsättningssjukdomar.

EMS, equint metaboliskt syndrom, är ett begrepp som används för att förklara ett stigande antal fall av fång hos hästar som går på bete. Ytligt sett kan EMS knytas samman med övervikt och en specifik fördelning av fettdepåer – extra fett vid mankam, ögonhålor, bakom bogbladen och vid svansroten är typiskt för sjukdomen. Alla åldersgrupper kan drabbas, även om lite äldre hästar förekommer oftare i statistiken. Hästar som har EMS verkar ha en ökad benägenhet att utveckla PPID.

PPID, tidigare kallat Cushing’s syndrom, är en hormonrubbning då en del av hästens hypofys producerar stora mängder av ett hormon som kontrollerar produktionen och utsöndringen av kortisol i binjurarna. Den ökade produktionen av kortisol påverkar hästens ämnesomsättning mycket våldsamt. Symptom som muskeldystrofi, trötthet, att hästen inte fäller vinterpälsen, lång och tovig hårrem, viktminskning, hängbuk och störning i svettproduktionen är vanliga.

Mycket tyder på att det kan vara en glidande övergång mellan PPID och EMS.

Insulinet är centralt i sjukdomsutvecklingen

Centralt för sjukdomsutvecklingen är insulin, det hormon som ska se till att socker transporteras in i cellerna för att vara en energikälla där. Ju högre sockerinnehåll i fodret, desto mer insulin utsöndrar hästen. Precis som vid diabetes typ 2 hos människa kan de reglerande mekanismerna i denna process tröttas ut, insulinet mister sin effekt, blodsockret stiger och medför ytterligare ökning av insulinproduktionen. I motsats till hos människan är det inget som tyder på att de insulinproducerande cellerna i hästens bukspottkörtel tröttas ut, och därmed kan det ske enorma höjningar av insulinnivån hos den drabbade hästen. Detta leder till något vi kallar hyperinsulinism, alltså förhöjd insulinnivå. När insulinnivån blir tillräckligt hög påverkas tillväxtreceptorer i läderhuden i hoven och medför oreglerad tillväxt i läderhudslamellerna. De fina sammanbindningarna mellan läderhud och hovkapsel förstörs och hovfunktionen skadas – hästen får fång.

En annan orsak till fång kan vara systemiska sjukdomar som till exempel akut tarminflammation, inflammation i livmodern, kolik och kraftiga virusinfektioner. Då orsakar giftiga ämnen, endotoxiner, inflammation i hovarna och ger utsöndring av vätska mellan läderhud och hovkapsel, vilket skapar fång.

Överbelastning av ett ben i samband med skador på det andra benet, till exempel frakturer eller allvarliga sen- och ledskador, kan också orsaka fång.

Dessvärre sker också då och då att en veterinärbehandling oavsiktligt kan medföra fång. Detta kan ske vid injektion av binjurebarkhormon. Dessa fall kan eventuellt hänga samman med att hästen redan tidigare har haft odiagnosticerad EMS.

Har blivit ett problem året runt

I en engelsk studie visade det sig att ungefär hälften av alla fall av fång upptäcktes av hovslagaren och hästägaren, vilket är alldeles för lite med tanke på hur viktigt det är med förebyggande och tidig behandling. Tidigare betraktades fång som ett klassiskt problem i samband med betessläpp på våren. Nu kan vi konstatera att fång har blivit ett året runt-problem.

Vår klassiska uppfattning om hur en fånghäst ser ut måste också revideras. Tidigare har vi sammankopplat fång med en tillbakalutande kroppshållning med mycket vikt på bakbenen. Den engelska studien visade att det finns fler, och mycket mer vanliga, tecken på att hästen fått fång (se faktarutan).

Ofta får hästen tyvärr inte träffa veterinären förrän långt in i fångförloppet.

Alltså behöver vi förbättra vår diagnostik vid fång i tidigt stadium och vara mycket mer uppmärksamma. Detta har stor betydelse för att förhindra att ett tidigt stadium av fång kan utvecklas till svår sjukdom, som senare kan visa sig omöjlig att behandla.

Var uppmärksam även under stallperioden

Därför bör du regelbundet se din häst skritta och trava på hårt underlag och göra skarpa svängar. Kontrollera hovtemperaturen och pulsen som en del av den dagliga visitationen av din häst. Detta är särskilt viktigt i samband med att hästen släpps ut på gräs, men du bör också vara uppmärksam under stallperioden.

Ofta får hästen tyvärr inte träffa veterinär förrän långt in i fångförloppet. Några gånger ligger hästen ned, andra gånger har den mycket svårt att röra sig. Ju fler symptom som hästen visar, desto sämre är tillståndet i hovarna och desto mindre är chansen att rädda den. Därför är tidig upptäckt av problemet ytterst viktig.

Börjar med att värdera smärtnivån

När veterinären möter en häst med misstänkt fång inleds undersökningen med att titta på hästen som helhet och värdera smärtnivån. Därnäst känner veterinären på hovarna efter värme och på kontrollerar pulsen vid kotorna.

Om hästen kan stå och gå vill veterinären se den på hårt underlag, göra några skarpa svängar och, om symtomen är lätta, eventuellt låta hästen trava fram och tillbaka. Därefter undersöks hovarna med en visitertång för att avgöra var hästen har ont. Normalt visar sig den tydligaste ömheten en till två centimeter framför spetsen på strålen. Efter detta avslutas den första undersökningen av fånghästen och behandlingen tar vid. Senare blir det en röntgenundersökning för att fastslå hovbenets placering i hovkapseln.

Här följer några av de behandlingar som med fördel kan sättas in i tidigt stadium av fång. Vissa saker kan du själv börja med redan före veterinärbesöket, om du är någorlunda säker på diagnosen.

• Kyla: Ställ hästen med hovarna i isvatten upp över kotorna. Nedkylningen medför att ämnesomsättningen i läderhuden saktas ned och utvecklingen av fång bromsas upp. Du ska inte vara rädd för att din häst ska få köldskador, även om den står i isvatten mer än en timme. Behandlingen kan upprepas flera gånger dagligen.
• Våt sand: Byt ut boxströet mot tio centimeter djupt, fuktig sand och ställ hästen där. Efter en stund ska hästen börja sticka ner tån i sanden, så att den stöttar sulan samtidigt som trycket från den djupa böjsenan på hovbenet minskar.
• Diet: Det är nödvändigt att skära ner tillgången på lättsmälta kolhydrater vid fång. Därför bör du nöja dig med att ge hästen hö eller mycket torrt hösilage. Du bör lägga hö/hösilage i vatten en timme innan du ger det till din häst.

Det finns många olika sätt att behandla en fånghäst, och det är inte nödvändigtvis ett speciellt sätt som är det korrekta. Att behandla en fånghäst är en kamp på tre fronter: att kontrollera smärtan, hantera förändringarna i hoven och behandla orsakerna.

Ofta behövs en kombination av behandlingar

Smärtbehandlingen vid fång består oftast av antiinflammatorisk medicin, men en kombination med andra smärtstillande medel kan vara nödvändig. Ofta måste vi pröva oss fram, eftersom smärtlindring är mycket individuellt. Det är viktigt att fånghästen får absolut lugn och ro, så att vi inte stressar de överbelastade hovstrukturerna.

Var inte rädd för att hästen ska få köldskador, även om den står i isvatten mer än en timme.

Det finns i dag ett flertal olika hjälpmedel som veterinären kan använda för att skapa ett ”sjukbeslag” som både kan lindra smärtan i hoven och stötta den bakre delen av hoven, så att trycket i hovbenet minskas betydligt.

Därefter börjar processen med att försöka räta upp de strukturella förändringarna i hoven. Det innebär ett tätt samarbete mellan hovslagaren och veterinären, som använder röntgenundersökningar för att hitta fram till en behandlingsplan. Här byter man ofta till mer konventionella hovbeslag som skyddar hovarna, samtidigt som hovarna verkas så att överrullningen underlättas och man gradvis försöker räta upp eventuell hovbensrotation.

Viktigt att förebygga återfall

Nu står du alltså där, om allt går väl, med en häst som tillfrisknat från fång, men som ganska säkert inte är precis som tidigare, men smärtfri och på väg att få någorlunda normala hovar. Nu blir det också mycket viktigt att förebygga att hästen åter får fång. Därför måste vi hitta orsaken till att sjukdomen bröt ut.

Med så kallad glukosbelastningstest kan vi undersöka om fången beror på EMS. Då får hästen en stor mängd glukos och vi tar därefter ett blodprov och mäter insulinnivån. Hästar med EMS visar mycket kraftigt stigande insulininnehåll i blodet. Visar det sig att din häst har EMS, är det en lång rad förebyggande åtgärder som ska sättas i gång.

Liksom människor med diabetes typ 2, mår EMS-hästen bra av mer motion. Det är naturligtvis problematiskt i de första stadierna av fång, då hästen ska ta det lugnt, men senare i förloppet, då förebyggande arbete blir viktigt, kan motion var en viktig del av hästens väg tillbaka till ett bra liv. Långa skritturer och att hästen går i lösdrift där den måste röra sig för att hitta fodret (t ex Paddock paradise), är goda exempel på detta.

Rätt foder och rätt rutiner för bete är andra viktiga delar för hästen som har haft eller riskerar att få fång. Läs mer om detta i en separat artikel.

Artikeln publicerades ursprungligen i Ridehesten och är uppdaterad med de senaste rönen kring fång i Ridsport nummer 9/2022.