Forskningsnyheter: Turkos hink om hästen själv får bestämma

Australiensiska forskare har undersökt vilken färg hästar föredrar på sin vattenhink. I studien ingick sex hästar med samma foderstat. De fick välja att dricka vatten ur en rad hinkar i färgerna röd, gul, grön, ljusgrön, ljusblå och turkos. Hinkarna stod med två meters mellanrum och flyttades runt, så att de aldrig stod på samma plats.

Genom att mäta hur mycket hästarna drack, fann man att de tyckte bäst om den turkosfärgade hinken, följt av ljusblå, ljusgrön, grön, gul och röd. Hästarna valde blått före andra färger och ljusa toner framför de mörka. Den som vill locka sin häst att dricka ordentligt bör alltså servera vattnet ur en hink med rätt färg.

Källa: Water bucket colour preferences in horses. Yildirim, F.et al. Australia Journal of Veterinary Sciences 2020.

Yttre faktorer påverkar senskador

Skador på ytliga böjsenan är vanligt hos sporthästar. I en genomgång av 140 vetenskapliga studier har engelska forskare funnit att träningsupplägget sällan är evidensbaserat. Det ökar risken för incidenter under träningen, förklarar Claire O’Brian vid universitetet i Win-chester.

Hon och två kollegor pekar på att de flesta ryttare inte känner till att yttre faktorer som typ av bandage, underlag, lutning i backar, omgivande temperatur och hindrens höjd kan ha en direkt inverkan på hur kraftig påfrestning senorna utsätts för genom vilken temperatur arbetet genererar. De celler som bygger upp senan kan ta skada av för hög temperatur, särskilt om de utsätts för den upprepade gånger, då uppstår mikroskador som minskar hållbarheten.

Antalet träningspass som utsätter senorna för stress som motsvarar tävlingsmomentet, ska planeras noggrant och inte upprepas med tätare intervall än 72 timmar. Då får senorna möjlighet att reparera mikroskadorna och anpassa sig till ansträngningen. Objektiva mätmetoder kan hjälpa till att avgöra när träningen kan intensifieras utan risk. Ett sätt är regelbunden kontakt med veterinär och ultraljudsundersökning av senan för att följa utvecklingen.

Källa: Microdamage in the equine superficial digital flexor tendon, Claire O’Brien et al. Equine Veterinary Journal, 08 August 2020 

Fälttävlansförnuft i utdöende

l Det händer mycket inom fälttävlan: ändrat format, ökat säkerhetsarbete samt förändrad deltagarbild med större antal kvinnor och barn som rider fälttävlan.

En hämsko för den framtida utvecklingen är dock att ”fälttävlansförnuftet” inte går i arv, eftersom många aktiva lämnar sporten efter avslutad karriär. De flyttar utomlands eller börjar med någon annan gren.

Dessa slutsatser framkommer i ett examensarbete av Linda Nyberg och Fanny Svensson på Hippologutbildningen, med tolv tidigare studier och egna intervjuer som underlag.

Saliv förändras under dagen

Salivprov är ett vanligt test, men både årstid och vilken tid på dygnet provet tas, kan ha betydelse för resultatet. Det har ett spansk/portugisiskt forskarteam visat, då tolv olika biomarkörer kontrollerades varannan timme under två dagar, vår och vinter. Forskarna fann betydande variationer beroende på tidpunkt.

Källa: Changes in Salivary Analytes of Horses Due to Circadian Rhythm and Season: A Pilot Study. Contreras-Aguilar, M.D. et al. Animals 2020.

Ljumma bett bäst

Traditionen att värma bettet i handen vintertid har fått relevans i ett examensarbete från SLU. Vid en undersökning av beteenderesponsen på grundtempererade (sex grader Celsius) respektive varma (35 grader Celsius) bett, föredrog hästarna det varma bettet. Det fick flest positiva reaktioner från hästarna.

Källa: Hästars beteenderespons på varma respektive kalla bett, en experimentell studie. Alexandra Östberg, Examensarbete Etologi- och djurskyddsprogrammet, Uppsala 2020.

85 sekunder är genomsnittet för varje tillfälle när hästar står och kliar varandra.

Källa: The Contribution of Mutual Grooming to Affiliative Relationships in a Feral Misaki Horse Herd.Shimada, M. et al. Animals 2020.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 16/2020.