”Jag gråter i själen när grushagen inte sköts”

I Kungsbacka, på gränsen mellan Västra Götaland och Halland, är det tätt mellan hästgårdarna. Lisa Åberg har bedrivit hästverksamhet här i 25 år, först med ridskola för människor med funktionsnedsättning, sedan genom att hyra ut stallplatser. Hon är dessutom biologilärare och undervisar på gymnasiet.

Lisa Åberg skulle redan i dag i princip klara de eventuella framtida krav kring gödsel och hästhagar som tas upp i den statliga övergödningsutredningen.
− Det finns en bild av att det handlar om så stora investeringar att det inte är lönt, men det stämmer inte. Det viktiga är att hålla efter det när du har gjort en investering.

Hon talar av egen erfarenhet. Lisa Åberg har fått göra om uppgrusningen av hagar, och nu sköter hon och hyresgästerna sina hagar dagligen genom mockning, krattning och lagning av hål när det behövs.
− Att anlägga tillräckligt stora grusytor till alla har varit dyrt och tagit lång tid. Jag gråter i själen varje gång någon inte sköter sin grushage.

I Lisa Åbergs stall delar två hästar på en hage. Varje hage består av en grusad del och en del gräs. Delarna är avgränsade med staket och systemet är att hästägarna sköter sina egna hagar.
− Jag lär nya hyresgäster hur de ska sköta sin hage. Det är minst lika viktigt att hagen mockas dagligen som att boxen blir mockad, och om du mockar hagen kontinuerligt tar det inte så lång tid.

Fördela tiden i gräshagen

Gräsdelen i hyresgästernas hagar är det gräs som hästen får tillgång till. Bara det är ett skäl för hyresgästerna att ta hand om den delen.
− Även en blöt gräshage kan hålla någon timme för en häst. Det handlar om att fördela tiden.

På vintern och när lerjorden inte bär går hästarna på grus vare sig de är stallhästar eller lösdriftshästar. På gården finns båda sorter. Lisa Åberg har med förvåning följt debatten kring övergödningsutredningen.
− Hästvärlden kan inte vara en frizon från den övriga världen. Vår sport får inte utövas på bekostnad av miljön, det är både dyrt och arbetsamt att ha häst, det vet vi.

Hon skulle gärna se att fler stallägare lägger in miljöaspekter i sina kontrakt.
− Det skulle göra fler hästägare mer medvetna och omtänksamma.

Efterlyser rimliga förutsättningar

Samtidigt efterlyser hon rimliga förutsättningar för hästhållare att ta ett större miljöansvar.
− Vi skulle behöva en rådgivning som riktar sig mot hästhållare, från sådana som kan vår bransch, och ett material om hållbarhet.
− Ett system för att enkelt kunna ta prover på vad marken behöver, ungefär som Kolla masken, skulle jag också vilja se. Markprover är dyra. En del naturbeten kan vara näringsfattiga och behöva gödslet. Kanske behöver marken kalk i stället.

Lisa Åberg har insett att hennes gräshagar skulle behöva kalk, till en kostnad av 1 000 kronor per häst och år. Hittills har hon dragit sig för kostnaden.
− Men det handlar om en kostnad som motsvarar ett täcke per häst. Sköter vi våra hagar blir det bättre även för hästarna.

I övergödningsutredningen nämns att hästhagar bör användas max tio år. Lisa Åberg ser inga problem med att låta en hage vila vart tionde år.
− Men kanske det är bättre för marken att vi tar prover och ser vad marken faktiskt behöver.

Fakta

Lisa Åbergs gård

På Lisa Åbergs gård finns i dag 20 hästar och upp till 20 får.

Hon har knappt fem hektar åkermark (ängsmark) och lika mycket skogsmark.

Sommarbete ingår inte i inackorderingarnas kontrakt, men de brukar kunna få tillgång till andra hagar på sommaren. Dessa används roterande och hon försöker putsa och gödsla efter varje användning. Slitage utöver det som nämns i de föreslagna reglerna tillåts inte, men ett bra år kan hästarna ändå gå i bra gräshagar till och från under sju månaders tid – ett dåligt år får de tillbringa mer tid i skogs- och naturhagar under sommarhalvåret och tillskottfodras mer.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 10/2020.