Sportnytt
25 februari 2023 09:03

Peders känsla om barfotahästar bekräftad i studie

Rapport− Det är farligt med generaliseringar, men om alla åtta hästar förändrar sig på samma sätt kan vi se ett samband. Det sade professor Lars Roepstorff när en populärvetenskaplig slutrapport för barfotastudien presenterades i Scandinavium på fredagen.
Studien har redan före rapporten mötts av kritik.

Peders känsla om barfotahästar bekräftad i studie
Lars Roepstorff visade diagram över hur hästens hovar rördde sig med och utan skor. Foto: Anna Nyberg

Kritiken kommer bland annat hovslagare, däribland Grevlundas tidigare hovslagare Peter Glimberg som i ett vida spritt Facebookinlägg ifrågasatt resultaten redan innan slutrapporten var publicerad.

Glimberg kritiserar bland annat det faktum att mätningarna har gjorts på hästar när de varit barfota samt när de har varit skodda med vanliga traditionella järnskor, inga andra typer av lättare skor. Dessutom för han fram uppfattningen att det fanns en agenda med studien, nämligen att slå fast att barfota är något positivt.

Skälet till studien var oro för barfotatrenden

− Tänk om all forskning ledde till samma engagemang. Vi vet att det finns höga förväntningar om tydliga svar för eller emot skor på hästar, men det kan vi inte ge. Vi kan inte heller övertolka resultatet och dra förhastade slutsatser. Det finns ingen one size fits all, sade Agrias vd Agnes Fabricius vid presentationen av slutrapporten på fredagseftermiddagen. Det är Agria och SLU som står bakom studien.

Agnes Fabricius sade också att Agrias skäl för att finansiera studien handlade om att försäkringsbolaget såg en fara i att det skulle bli en trend att alla skulle börja dra av skorna, efter att Peder Fredricson börjat, och en oro för vad det skulle leda till.
− Samtidigt är det ett spännande område, där det behövs mer forskning.

Peder ville veta mer

Peder Fredricson fanns också med vid presentationen, och berättade hur han börjat prata med Lars Roepstorff, professor vid SLU med hästars biomekanik som specialitet, om hur man kunde forska i frågan.

För ett och ett halvt år sedan sjösattes studien och ridhuset på Grevlunda blev bas för forskningen. Mätningarna har skett med hjälp av åtta av hästarna på Grevlunda, som utrustats med sensorer och filmats när de hoppat.

− Rörelsemönstret har filmats med hjälp av 30 höghastighetskameror i Peders ridhus. Det är en våt dröm för mig som forskare att kunna se hovens rörelse med hjälp av 400 bilder per sekund, sade Lars Roepstorff.

Jag är inte pro barfota eller anti skor utan jag vill finna sätt att hitta mer kunskap.

Peder Fredricson

− Men vi har aldrig haft ambitionen att säga att det är bra med barfota, utan vi beskriver effekterna av barfota versus skor. Sedan kommer prestationen med i bilden eftersom vi jobbar med hoppryttare, men resultatet ska ha betydelse för bredden.

− Jag är inte pro barfota eller anti skor utan jag vill finna sätt att hitta mer kunskap. Jag har mina hästar barfota men tävlar på gräs när behövs, tillade Peder Fredricson.
− Många vet precis vad som är rätt, men de säger olika saker. Därför är det bra med forskning, fortsatte han.

Pederoagnesfotoanklarkopiera
Peder Fredricson och Agnes Fabricius Foto: Anna Nyberg

Många i branschen avvaktande till barfotahästar

Förutom studien av de åtta hästarna gjordes intervjuer med olika personer i hästsektorn.
− Generellt är veterinärer, hovslagare och ryttare avvaktande till att tävla och träna utan skor, sade Lars Roepstorff och strök samtidigt under att barfotahästar inom ridsporten inte är detsamma som inom travet.
− Där rycker de skorna före loppet och slår sedan på dem igen.

Lars Roepstorff H Foto An
Lars Roepstorff, professor vid SLU. Foto: Anna Nyberg

För Peder Fredricsons del började barfotaförsöken med en häst som varit skadad, och det gav lyckat resultat.
− Min andra tanke efter det var: ”Varför vänta tills hästen är skadad? Varför inte se det som något förebyggande, om det ger bättre blodcirkulation i hoven och andra fördelar?”

− Sedan finns också nackdelar. En sko tillför grepp och skydd, fortsatte Peder.

Veterinärkostnaderna har minskat drastiskt

På Grevlunda har de positiva effekterna av barfotaförsöken inte låtit vänta på sig. Peder gled undan från frågan om exakt vilken typ av skador som minskat, men sade att veterinärräkningarna minskat drastiskt de senaste tre åren.

Vad är det då studien har visat? Lars Roepstorff började med en liten lektion om hur hovmekanismen fungerar, med ett tryck på strålen underifrån, och från kronbenen uppifrån i varje steg, vilket leder till att hoven behöver kunna vidga sig.

− I ett av de mer extrema fallen på mätningarna såg vi att den totala vidgningen på en oskodd hov var 50 procent större än på samma häst med skor. Detta säger inget om det är bra eller dåligt, men att det är en väsentlig skillnad.
− I vissa sammanhang anses det vara att slå in öppna dörrar att visa att trakterna vidgar sig på en oskodd häst. Men hur hoven drar ihop sig strax före islaget, kanske som en följd av djupa böjsenans arbete, det är inte beskrivet förut.

− Och den låsning vi får med traditionell sömning och järnsko blockerar den här rörelsen.

Mindre tid i luften ger mer vägvinnande galopp

Studien har också gett svar på hur länge den oskodda hoven är i luften jämfört med den skodda, liksom hur hovens rotation och glidfasen vid landning påverkas med och utan skor.

Med oskodda hovar behöver hästen inte lyfta så högt på benet under svävningsfasem, visar studien, och det är en viktig insikt för den som vill rida snabbare.
− Den som vill vinna en omhoppning ska inte bara ta minst antal språng, utan dessutom ta snabbare språng än alla andra, och det går snabbare om en häst galopperar närmare marken, sade Peder Fredricson.
− Och jag har känslan att överrullningen går fortare på oskodda hästar.

Att rida en oskodd häst är som att köra bil med servo

Peder Fredricson

− Min uppgift som forskare är att sätta siffror på det Peder och andra upplever, och ju längre tid du har hoven i marken i ett steg, desto mer tid har du för att förmedla kraft, sade Lars Roepstorff och rekommenderade alla ryttare att lära sig biomekanik.

− Att rida en oskodd häst är som att köra bil med servo. Allt går lite smidigare, som att hästen kan påverka sin kropp och har bättre kontroll på kropp och hovar utan skor. Men det är min upplevelse, Lars har skött forskningen, sade Peder Fredricson.

Skodda och oskodda hästar är ett stort forskningsområde, sade Agrias vd Agnes Fabricius.
− Det här vara bara början, en liten studie av något som är omfattande och där det finns mycket mer att gräva i. Många vill ha svar på om de ska ta av skorna eller inte, men det ger inte den här studien svar på.

Rapporten kommer att finnas tillgänglig på Agrias hemsida i början av nästa vecka.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 99 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

Ridsport digital

99:- i månaden