Veterinärt
23 mars 2020 11:37
Ridsportplus

Forskningsnyheter: Odla för att hitta stor blodmask

Ingrids insikterFörekomsten av stor blodmask ökar – detta visar flera undersökningar som gjorts, även i Sverige. Varför denna ökning skett och varför odling för stor blodmask bör begäras vid träckpovet är en av forskningsnyheterna som Ingrid Andersson sammanställt. Här är listan som håller dig à jour med forskning och framsteg i hästvärlden.

Forskningsnyheter: Odla för att hitta stor blodmask
Träckprov bör göras före avmaskning Foto: Lottapictures

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    Stor blodmask, Strongylus vulgaris, anses vara hästens farligaste parasit. I Danmark har man sett en trend att stora blodmasken ökar, sedan träckprov med äggräkning infördes. Detta har även skett i Sverige. En undersökning gjord av SLU och SVA, visar att stor blodmask nu finns på 61 procent av svenska gårdar, att jämföra med 15 procent år 1999. I undersökningen ingick prover från 106 svenska hästgårdar.

    En orsak till detta kan vara att vid analys av träckprov går det inte att särskilja stor blodmask från små blodmaskar i äggräkningen (EPG). Därmed finns risk att de hästar som inte har avmaskats på grund av få EPG, utskiljer ägg från stor blodmask på betet. Det går att skilja stor blodmask från övriga blodmaskarter genom odling, vilket får begäras separat i träckprovet. Där visas den smitta av stor blodmask som togs upp under föregående betesperiod.

    Rekommendationen att göra träckprov och avmaska efter det resultatet kvarstår. Detta för att undvika att maskarna utvecklar resistens, vilket kan ske om alla hästar avmaskas, även de som inte behöver det. Det är viktigt att då och då göra en odling av stor blodmask, framför allt hos hästar där träckprovet visar på 0 eller lågt antal EPG. Det finns avmaskningspreparat som är verksamma mot stor blodmask.


    Embryon har fem tår

    Genom att undersöka tidiga hästembryon, 25–35 dagar gamla, har forskare i USA upptäckt att dessa har fem tår. Detta stadium är kort och varar endast några dagar. Sedan är den färdiga formen för en hov är klar, med en enda kraftig tå (den tredje) och två små, tillbakabildade tår på sidorna.


    Melanom_pa_sto
    Melanom under svansen på skimmel. Foto: Anki Lundberg

    Salva mot melanom

    Betulinsyra framställd ur bark från platanträd och björk kan komma att bli intressant mot melanom, de hudtumörer som drabbar skimlar.

    Syran har i laboratorieprov visat sig kunna tränga igenom hästhud och påverka melanomcellerna.

    Mycket forskning återstår dock innan det kan komma en färdig produkt, till exempel en salva baserad på betulinsyra.

    Studien, utförd vid veterinärmedicinska universitetet i Hannover, visar nämligen att även de friska cellerna påverkades av betulinsyra i de koncentrationer som testades.


    Krav på hästsällskap i Danmark

    När den danska djurskyddslagen snart övergår till att i stället bli en djurvälfärdslag, finns förslag på att det ska införas krav på att det ska finnas minst två hästar i stallet, skriver Ridehesten. Motiveringen är att hästar är flockdjur och inte ska behöva leva utan artfränder att socialisera med.


    Img_9644
    Tråkigt i hagen när det inte finns gräs. Foto: Ann-Sofi Hjärn

    Svårt att roa lättfödd häst

    Vissa hästar behöver restriktiv mängd gräs på betet: antingen för att de är lättfödda, har anlag för fång eller har ledproblem som blir sämre av att hästen blir för tung. Samtidigt kan en hage med begränsad mängd gräs ge
    andra problem.

    I en amerikansk undersökning fann forskarna att hästarna i en begränsad hage visserligen tappade i vikt – vilket oftast varit meningen – men i övrigt stod de mest stilla eller försökte på olika sätt att nå gräs precis utanför hagen. Slutsatsen blev att det finns risk för att de utvecklar magsår och beteendestörningar som krubbitning.

    Den gordiska knuten hur minskad tillgång på gräs ska ge tillräcklig sysselsättning och ättid återstår att lösa.


    Tre fakta kring släktskap

    • Helsyskon har en släktskapsgrad på 0,5. De ärver alla sina anlag från samma föräldrar, men slumpen avgör vilka kromosomer som nedärvs till respektive föl.
    • Halvsyskon är i snitt 0,25 släkt. Om två helsyskon paras blir inavelsgraden 0,25 för avkomman.
    • Kusiner har släktskapsgrad 0,125. Om två kusiner paras får avkomman en inavelsgrad på 0,0625, drygt sex procent.

    Tio muskler styr hästens öron, medan vi människor bara har tre.


    Källor: Prevalence of Strongylus vulgaris in horses after ten years of prescription usage of anthelmintics in Sweden. Eva Tydén m fl. Veterinary Parasitology 2019.

    Betulinic acid shows anticancer activity against equine melanoma cells and permeates isolated equine skin in vitro. Weber L.A.
    et al.  BMC Vet Res.

    Evidence of five digits in embryonic horses and developmental stabilization of tetrapod digit number. Kavanagh,K et al.

    Time budgets in horses during continuous and space-restricted rotational grazing. Willis et al. Journal of Equine Veterinary Science 2019.

    Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 4/2020.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 102 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar
    Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

    Ridsport digital

    99:- i månaden