”Är man stor måste man vara snäll”

Jimbrere B (KWPN val -14, e Bordeaux-Jazz, uppf W. J. M. van Beek, äg Beata Söderberg) verkade totalt obrydd av omgivningen i Falsterbo, när han med spetsade öron lotsades runt banan av Beata Söderberg. Den bruna jättenallebjörnen med flotta gångarter är lika snäll som han ser ut, försäkrar Beata.

– Jag har bara snälla hästar – när jag sätter foten i stigbygeln känner jag mig 100 procent trygg. Det är mitt största kriterium på alla mina hästar, att jag ska känna mig helt trygg för jag är inte modig. När man är stor får man vara snäll!

Hon lyser av glädje efter segern i Falsterbos 7-årschampionat, en tävling som var valackens tredje i livet.
– Han har överträffat alla mina förväntningar i varenda start, med hur cool han är. Jag började tävla honom först i år och det här är vår tredje start.

Jimbrere B kom till Beata, som är uppstallad hos Patrik Kittel i Tyskland, när han var fem år. Hans storlek har gjort att det har tagit lite tid, men nu har han blommat ut. Efter seger i gårdagens semifinal var hon dock långt ifrån säker på att de skulle upprepa bedriften även idag.

– Nej verkligen inte, det är ju hästar så man vet aldrig. Jag satsar alltid bara på att ha kul och göra så gott jag kan. Min häst är fortfarande en bebis tycker jag, så det viktigaste nu är att vi får rutin och att han känner sig trygg med mig – att jag kan lotsa runt honom på banan på ett fint sätt så han tycker att det är roligt. Men det känns som det.

Valackens styrka är hans energi, och Beata kan inte riktigt välja vad som var bäst i dagens program.
– Jag var nöjd med allt överlag, jag älskar att rida hans galopp, jag tycker den är superhärlig. Och traven. Och skritten. Han är verkligen en stjärna i mina ögon.

Siktet inställt på Grand Prix

Även andraplacerade Dancing Darling (OLDBG sto -14, e Daily Deal-Sandro Hit, uppf Georg Toenjes, äg Bjarke Laustsen) är ett kraftpaket – stoet visade prov på passage på vägen ut från banan.

– Hon har väldigt mycket energi, hon gillar att gå framåt. Hon har lätt för det svåra, och är inköpt för att bli vår nästa Grand Prix-häst, berättar ryttaren Jacob Nörby Sörensen, som ridit henne sedan hon var tre år.

– Det här var hennes tredje start, jag har inte riktigt haft tid att tävla henne och jag tyckte inte att hon var riktigt redo som 5- och 6-åring. Det är hennes år i år, nu har vi lagt tid på att bygga styrkan. Hon var väldigt framåt när hon var yngre, det tar lite längre tid då, konstaterar han.

Jacob hyllar traven, som han menar ”har tusen växlar”.
– Hon är jätterolig att trava på – tar man en halvhalt bjuder hon själv in till passage. Det är roligt med en häst med så många växlar, men det är också det som gör det svårt i unghästklasserna.

Mer lik pappa Sezuan

För Dejaro (val -14, e Sezuan-Don Schufro, uppf Marie Haward, äg Marie Haward & Patrik Kittel), gårdagens tvåa, blev det ett steg ner idag. Men Malin Wahlkamp-Nilsson var nöjd med busen som har en OS-häst till syster.

– Han är inte så lik Deja, men väldigt lik sin pappa – han är en avbild av Sezuan, säger Malin med ett skratt.

Falsterbo var Dejaros andra tävling någonsin, något han har tagit med ro.
– Han har gjort vad han ska. Det finns mycket mer i honom, men för mig var det viktigt att komma in och göra två felfria rundor och känna att han tycker det är kul – det är målet, att de inte ska tycka att man ställer för svåra frågor, utan att de kan svara enkelt i ridningen.

Dejaro delägs av Patrik Kittel, Malins chef, men än så länge är det Malin som har fått introducera valacken till tävling. En sen växtperiod gjorde att valacken fått extra tid på sig, och han har därför inte startat några årgångstävlingar tidigare.

– Vi får se vem som kommer att rida honom i framtiden, nu väntar lite sommarlov och varva ner. Men sedan fortsätter vi utbilda honom mot Grand Prix, avslutar Malin.

Resultat