Hoffs VM-minne: Final på otippad häst slutade med seger

Säg finalnerver och jag säger VM-hoppfinalen i Caen 2014. Det började redan kvällen innan, på presskonferensen med ryttarna som just hade tagit sig till final.

Uppradade på podiet satt fyra tungt meriterade veteraner. Hemmasonen Patrice Delaveau, amerikanskan Beezie Madden, holländaren Jeroen Dubbeldam och vår egen Rolf-Göran Bengtsson. Salen var fullsmockad av mediafolk. Kamerorna smattrade.

Patrice Delaveau såg jagad ut, lätt ångestfylld. Tacka fan för det. Han är från Caen och hade laddat och levt för detta i ett år. Den franska publiken förväntade sig inget annat än ett guld. Inte fransk media heller, som följde honom i hälarna och nu hade blåst upp saken till sprickfärdighet.

Bengtsson och Madden såg också spända ut, helt klart. Den enda som verkade tycka det var kul att vara i final var en skönt uppknäppt och lagom tillbakalutad Dubbeldam.

Frågan gick till alla fyra. Hur skulle de ladda inför finaldagen?

Delaveau ville inte avslöja sina planer och ingen pressade honom vidare på den punkten. Bengtsson och Madden skulle studera och analysera videos på konkurrenternas hästar. Diskutera med sitt team, lägga upp en taktik.

Dubbeldam skulle inte göra något av detta. Han skulle njuta av kvällen och äta en god stek. Han var i final med en otippad häst, Zenith, och nu var allt möjligt. Om han var nervös var det absolut inget som märktes.

Så blev det finaldag. Denna oslagbart laddade atmosfär då man sätter på sig något lite finare och känner sig som en del av något stort.

I presstältet hade vi redan börjat formulera rubrikerna – VM-guld till Sverige. Nåja, i vart fall i tanken. För vem kunde vara bättre lämpad än Rolf-Göran när det kom till att byta hästar? Det var vi svenskar rätt ensamma om att tycka, kan jag avslöja.

Hur som helst borde man ha anat oråd redan när ryttarna droppade in på ryttarläktaren för att vänta på att få gå banan.

Isberget Bengtsson hade töat betänkligt. Själv hade jag aldrig sett honom så spänd tidigare.

Men han var inte ensam. Den ganska skygga Beezie Madden gömde sig som vanligt under sin baseballkeps. Stackars Delaveau såg ut som han satt som på nålar.

Åter igen var det Dubbeldam som lättade upp stämningen, skämtade och skattade, samtidigt grymt fokuserad. Bänkade på läktarna satt 25 av Zeniths 80 andelsägare. Samtidigt ett stöd som en press.

Resten är historia. Kallduschen när RGB rev med sin egen Casall, missbedömde Zenith totalt och även rev med det franska lokomotivet Orient Express. Den bländande uppvisningen av Jeroen Dubbeldam som satte fyra nollor och kämpen Patrice Delaveau som stupade på målsnöret efter ett ynka men ack så bittert tidsfel (med Casall). Beezie Madden, som tog bronset, hade ett ner med alla utan sin egen Cortes.

Med detta sattes punkt för hästbytena i VM-final, ett värdigt slut för det spektakulära formatet med fyra fräscha hästar i mål.