Kommunikation – raka vägen till samarbete

Nästan allt du gör i samspel med din häst bygger på att ni har en tvåvägskommunikation och är lyhörda för varandras signaler. Här presenterar Kerstin André övningar både från marken och på ryggen, för att etablera och förstärka kommunikationen mellan dig och din häst.
Som bonus får du i våra två andra avsnitt ta del av övningar som Kerstins elever använder när de utbildar och tränar sina hästar.

En naturlig fortsättning

Halter är en naturlig fortsättning på övergångarna, som vi tränade på i förra avsnittet, eftersom du måste göra övergångar till och från halt varje dag när du rider.

Du har allt att vinna på att lära även den gröna hästen att stå med jämvikt på alla fyra benen redan från början. Då blir det en automatiserad rörelse för hästen, som så småningom självmant kommer ställa upp korrekt även på tävlingsbanan.

Lära sig att stå stilla

Steg ett för den unga hästen är att lära sig att stå stilla.

– Dagens hästar har ofta högre oktan i tanken och är känsligare, vilket gör att vi som hanterar hästarna i vardagen behöver ha ett bra system. Vi ska vara noggranna och konsekventa med en begriplig kommunikation, poängterar Kerstin, som har många års unghästvana.

– På så sätt kan vi undvika olyckor. Många olyckor sker för att hästarna inte har lärt sig att stå stilla vid uppsittning.

Först när hästen är van att stå stilla kan ryttaren från marken börja korrigera hur hästen står. Det är också från marken som ryttaren kan få hästen att gå bakåt på kommando, vilket är en bra kommunikationsövning och det första steget inför uppsutten ryggning.

Börja med att rätta till hästens uppställning i stallet, där det är enkelt att flytta hästen i alla riktningar, på kommando. Samma kommando kan du sedan använda när du ska göra halt och backa hästen ur transporten.

– När hästen är van vid att både stå stilla och backa på kommando från marken blir den uppsuttna ryggningen mindre dramatisk, säger Kerstin.

Ska vara uppmärksam

Hästen ska ta emot ryttarens signaler uppmärksamt och avspänt, oavsett om ryttaren befinner sig på marken eller i sadeln. I halten ska hästen stå stilla men vara fortsatt uppmärksam på ryttaren inför ryggningen.

Om hästen ställer upp sig och parkerar i halten och tror att det blir en vilopaus, blir det svårt att sedan göra en korrekt ryggning. Därför behöver ryttaren hålla i gång kommunikationen genom en aktiv sits och kontakt med hästens mun.

– Hästens kroppshållning är annorlunda när den står och är uppmärksam på ryttarens nästa signal inför nästa rörelse, än när den har parkerat och väntar på att ryttaren ska sitta av.

Steg för steg övar vi upp kommunikationen inför den uppsuttna ryggningen, som är ett kvitto på att hästen är välskolad, avspänd och lösgjord. En korrekt och villig ryggning är omöjlig utan en fungerande kommunikation och en tydlig samarbetsvilja från hästen. Dessutom kräver ryggningen en hög grad av samling, eftersom hästen måste bära mycket vikt på bakdelen.

Tips. Tre bra övningar

Övning 1: Introduktionsövning – halt från marken
Förberedelse: Hästen är förberedd för att ridas. Ställ upp hästen längs väggen.
Syfte: Du ska kunna reglera halten. Denna övning används även när du visar häst vid hand och är också ett bra sätt att lära hästen att flytta ett ben i taget.
Önskat utförande: När du ställt upp hästen vid väggen kan du antingen reglera halten med tygeln, så som du gör när du ställer upp hästen för att visa den för hand. Du kan också flytta ett framben i taget genom att peta på frambenet med spöet eller genom att knuffa på bogen med handen.
Vanliga problem: Om hästen överreagerar på spöet är det bättre att använda tygeln eller handen på bogen. Om hästen inte vill flytta på sig går du framåt och gör sedan ett nytt försök. Se till att inte hamna i en dragkamp.

Övning 2: Uppsutten halt med medhjälpare
Förberedelse: Ryttaren är uppsutten. Medhjälparen står i höjd med hästens bog.
Syfte: Att lära hästen att ställa upp balanserat under ryttare.
Önskat utförande: Ryttaren försöker först göra en bra halt med jämn uppställning. Sedan kompletterar medhjälparen vid behov genom att peta med spö på det ben som ryttaren vill flytta för att få en fyrkantig halt med vikten jämnt fördelad över alla benen.
Vanliga problem: Om hästen bjuder bakåt och släpper kontakten rättar du genom att gå ett par steg framåt och göra om halten, tills hästen står kvar och tänker framåt med vikten jämnt fördelad och bibehållen kontakt.

Övning 3: Uppsutten halt utan vägg eller medhjälpare
Syfte: Att få hästen att ställa upp jämnt i balans med bjudning.
Vanliga problem: Om hästen ställer upp bredbent bak kan du skritta hästen rak, men på tre spår längs långsidan, på spåret före halten. Syftet är att hästen ska kunna få med sig bakbenen in i halten. Om hästen gör en abrupt halt, där stegen är för långa före halten, försök att rida hästen med mindre gång inför halten. Förbered halten genom att låta hästen ta kortare steg, då får den lättare att balansera sig. Halten kräver framåtenergi. Om hästen inte vill komma i gång direkt efter halten, kan ryttaren hålla underskänkeln intill hästen i halten för att visa att den snart ska gå igen. Ge en kort skänkelsignal och mjukna i handen vid framridningen.

Elevtips från Ebba von Essen

Ebba driver utbildningsstallet Dressyr-Essen tillsammans med kusinen Mia von Essen på Hviderups gods, där de utbildar och tävlar hästar till internationell Grand Prix.

– Om jag får ett problem går jag alltid tillbaka till övergångarna. De måste fungera, annars blir det ingen bra kommunikation. För den unga hästen är det viktigast att den går fram, om det uppstår problem är det ofta lättast att rida framåt ur problemet.

– Även på utbildade hästar gör jag hela tiden övergångar när jag rider, i form av tempokontroller i alla gångarter. Det gör att hästen är uppmärksam på mina hjälper. Om jag rider en rörelse, som skänkelvikning i trav, gör jag också ändringar i tempot och övergångar till skritt där linjen, tempot och tvärningen ska vara under kontroll.

– Jag brukar också rida skänkelvikningar i galopp, där jag kan variera linjen och tempot. Det hjälper mig att både hålla i gång kommunikationen och utveckla galoppen.

Denna text publicerades första gången i Ridsport 2016.