Hingstbloggen: ”Gräset är inte alltid grönare på andra sidan”

Så var det då dags för det svenska bruksprovet med den danska hingstpremieringen i Herning i färskt minne.

Jag kan ju börja med att konstatera det som många förutom jag redan gjort, nämligen att det gått lite över styr med SWB:s nya regler för bruksprovet. OM man nu sänker kraven så pass mycket som man gjort så måste man på något sätt tillse att alla får vara med som vill, inte bara dem som är först på bollen. Då får man ha obligatorisk förbesiktning och reservera ett antal platser för hingstar som har chans till premierad nivå, därefter fylla på med de som går för accepterad. Som det blivit i år är det risk att man missar några välstammade guldkorn som eventuellt söker sig utomlands i stället…

Jag följde provet hemma ifrån soffan, tillsammans med mina Covid-organismer, som nu varit mitt sällskap i dryga 2 veckor.

Tänkte orda lite om gångartshingstarna som jag har sett vid några tillfällen nu. Först måste jag börja med att gratulera våra svenska uppfödare till fina hingstar, väldigt många med bra möderne. Det är RIKTIGA hästar med tre funktionella gångarter med fina bakben och inte bara en massa vevande framben till skillnad från i Herning, där jag måste erkänna att jag överlag var väldigt besviken.

En av mina stora favorier initialt var Santorio (Vivaldon-Prestige). Med sina 165 centimeter är han lagom stor, sinnelaget verkar väldigt trevligt o jag är förtjust i hans rörelsemekanik, men sista dagen var han trött o stod emot mycket.

Efter sista dagen måste jag säga att min totala 3-årsfavorit är Devin Franco (Vivino-Bon Coeur), som med sina 161 centimeter är ett välkommet tillskott för de stora stona, även om hade kunnat sätta under sig bättre bak i trav.  Jason (Jameson-Don Primero), är en välstammad herre, som skulle släppa igenom sin rygg lite mer generellt.

Bland 4-åringarna är det ju svårt att inte bli bländad av Knockando VH (Franklin-De Niro). Hingsten har i princip ”allt” man kan önska i såväl modell som gångarter, härstamningen är dessutom ”to die for”. Han har en liten nackdel, som han dock är långt ifrån ensam om, nämligen veka bakkotor. 

Jag är även förtjust i Sudooro (Suarez-Deodoro) som jag tycker har ett tilltalande rörelsemönster men inte fullt så starkt möderne, samt Oz (Expression-Oscar), som även han rör sig trevligt men som jag upplever kommer lite på näsan emellanåt, vilket även testryttarna ju ansåg.

BH Storm (Sezuan-Temptation) känns för mig väldigt vettigt avlad och det är en fin individ med många förtjänster i såväl trav som galopp även om han kunnat släppa till något mer i sin rygg ffa i skritt.

Severucci HT (Secret-Rubinrot) är en fin och givetvis välutbildad ridhäst med fint gångverk under ordinarie ryttare, men för mig känns hans travmekanik lite bristfällig såväl gällande elasticitet som bakbensaktivitet.

Med dessa rader vill jag önska alla en framgångsrik och lyckad avelssäsong och jag ber er komma ihåg att gräset inte alltid är grönare på andra sidan!

/Lena Nyström