Fredrik Jönsson: ”Jag blir rörd när jag tänker på allt han gör för mig”

Spänningen i luften gick nästan att ta på när det var dags för omhoppning mellan de tre ekipage som hade klarat sig utan tidsfel i grunden i Jönköping Grand Prix på söndagen – men Fredrik Jönsson och Coldplay (OLD f 2008 val e Contendro I, u Honey Moon, e Argentinus, uppf Guido Anneken, äg Lars Ingvarsson, Fredrik Jönsson) var i storslag.

Efter en magnifik runda kunde Fredrik Jönsson rätta till slipsen medan Cold Play fick på sig segertäcket. Jublet visste inga begränsningar och det var nog få som inte fick rysningar när musiken gick igång och det var dags för ärevarv.

Fick du också rysningar?
– Ja, det fick jag faktiskt. Det var en fantastisk klass att rida med en fantastisk publik och så blev det bra sport också. Vi var tre i omhoppningen och det blev ändå lite fart på det hela. Jag tyckte det var härligt.

Det var inte många som klarade grunden utan tidsfel?
– Jag såg hur svårt det var att klara tiden – det var en av de svåra frågor som banbyggaren hade ställt. Hade man dragit ner lite på tempot, då hade det förstås varit betydligt lättare, om man har en bra häst.

– Det är ju en avvägning man får göra, vad man tror att ens häst klarar av. Och nu var det många som kom på fel sida tiden – ganska mycket på fel sida. De fick ju två tidsfel och det är ganska ovanligt.

Men du brukar inte ha tidsfel?
– Inte nu längre. Jag är inte jättesnabb inomhus – jag är lite långsam i vissa svängar ibland. Men det vet jag ju om, så jag kan kompensera för det. Så rutinerad har jag blivit.

Hittar du fortfarande knappar på Cold Play, fast ni känner varandra väl?
– Ja, jag hittar fortfarande små grejer. Hästar är ju levande djur så de ändrar sig lite över tid också. De blir starkare, och de blir äldre och klokare, så man hittar hela tiden nya små växlar.

– Sedan har jag ridit väldigt lite inomhus. Jag red tre gånger förra året och inget inomhus året innan, så det här är fjärde gången jag rider inomhus på två år.

Han gör så jäkla mycket bra för mig, och det är härligt att känna när han verkligen ger sitt allt.

Hur kommer det sig?
– Jag satsade ju på VM:et och då valde jag att lägga ner inomhussäsongen och bara rida ute året innan. Sedan gjorde jag som sagt några inomhustävlingar efter VM:et, men inte med någon större reda egentligen.

– Så nu tänkte jag att jag ska rida några stycken och göra det riktigt bra, och det här var den första.

Och du kom till Elmia för att vinna Grand Prixen?
– Ja, det var målet. Sedan vet jag ju hur lätt det är säga att man ska göra det.

– Men jag har inte tränat något inne och han har vilat efter att vi var i Barcelona, så jag kunde inte riktigt säga innan vad formen var. Hade det varit så att han inte hade varit i riktigt bra form, då hade jag ju låtit det vara. Men nu kändes det som att han var i mycket bra form.

Han såg supertaggad ut inför omhoppningen?
– Ja, ofta är det ju så att ett par, tre veckors vila gör att de kommer i bättre form. De får vila upp sig lite mentalt och i kroppen och så kommer man igång igen.

Vad betyder Cold Play för dig?
– Han betyder väldigt mycket. Han är ju hela min elitkarriär på högsta nivå. Det är han som drar det lasset. Så är det.

Hade du tårar i ögonen på prisutdelningen?
– Nej, det var nog svetten som droppade ner, man är lite för dåligt tränad själv. Skämt åsido, jag blir lite rörd när han går så bra. Det är kul när man kan träffa formen, utan att jag strular till det för honom.

– Jag blir alltid rörd när jag tänker på honom. Han gör så jäkla mycket bra för mig, och det är härligt att känna när han verkligen ger sitt allt.