Träningstips
9 februari 17:30

Pether Markne: ”Uppvärmningen skapar trygghet”

Hoppning med Markne, del 5Pether Markne pratar ofta om att göra hoppträningen till något positivt och bra för hästen. I hoppseriens femte kapitel delar han i både text och film med sig av några tankar kring hur träningen kan inledas för att passet ska bli lyckat.

Pether Markne: ”Uppvärmningen skapar trygghet”
Ge hästarna den tid de behöver för att värma upp. De måste vara lösgjorda både fysiskt och mentalt för att kunna prestera på topp. Foto: Erik Rundelius

Precis som Pether Markne berättade i del 3 av sin hoppserie, är det viktigt att hålla sig till ett träningssystem i stället för att ständigt prova nya saker om något inte fungerar. Uppvärmningen är en pusselbit i systemet precis som allt annat, exempelvis hoppövningarna. Han arbetar vanligtvis med få, bra övningar; likaså följer uppvärmningen en bestämd linje.

– Uppvärmningen kan med fördel vara liknande inför varje pass för att skapa trygghet och bra samspel, säger han.

Lika viktigt som fysisk lösgjordhet är det att ha den mentala biten på plats. Innan hoppningen inleds ger Pether Markne hästarna den tid de behöver, eftersom de måste vara lösgjorda även mentalt för att kunna prestera på topp. Det varierar från individ till individ hur mycket tid som krävs. Särskilt med hästar som är spända och pigga i början av passet är det viktigt att inte stressa.

– Innan hästen har landat i sig själv är det omöjligt att galoppera framåt och sedan ha en avspänd häst när man tar tillbaka igen. Jobba i stället på och låt det ta tid. Innan hoppningen tar vid ska man ha bra kontakt med lång hals hela vägen ner till skritt.

Pether Markne upplever att många ryttare fokuserar för mycket på hästens huvud, inte minst i början av hoppträningarna.

– Även mer rutinerade elever börjar ofta med att försöka få huvudet på ”rätt plats” och fokuserar bara på det – trots att huvudet bara är tio procent av hästen, som jag brukar säga. Det är inte fel att fokusera på var huvudet är om det görs på rätt sätt, men många gånger försöker ryttarna ta genvägar dit.

Han ser inte många gramantyglar och liknande numera, vilket han tycker är en positiv trend. Genvägarna blir för somliga i stället att försöka trycka ner huvudet genom att dra i halsen när hästen spänt höjer sitt huvud.

– I stället för att händerna försöker bestämma var huvudet ska vara ska händerna följa huvudet. Det gäller att vara iskall och se det långsiktigt. Vi vill få hästen att använda sin kropp. Det handlar om att bryggan, ryggen, vi sitter på stöttas av magmuskulaturen så att halsen guidas och vägvisas nedåt.

P: 2016-10 Hos Pether Markne Och Per Sandgaard
”Fokusera på att få i gång hovarna på hästen”, säger Pether Markne. Foto: Erik Rundelius Foto: Erik Rundelius

För att nå den eftertraktade lösgjordheten krävs ett ständigt pågående, konsekvent arbete som vilar på de viktiga grunderna som Pether Markne har gjort sig känd för att vara noga med. Kortfattat inleds hoppasset med arbete som består av övergångar, släcka ner och samla ihop i öppna. Det gör att hästen blir komprimerad och söker sig nedåt.

– Det måste få gå åt X antal övergångar för det här. Med hjälp av samarbetet mellan inre skänkel och yttre tygel får vi hästen att lyfta magen och ryggen och sänka halsen med lätt vägvisande innertygel.

För den mindre kvicka hästen som stundtals vill ha ett stödhjul fram är nyckeln snabb hjälpgivning med hand och skänkel för att öka reaktionerna.

– Fokusera på att få i gång hovarna på hästen. Varje gång den blir stark framtill och långsam i sina rörelser gäller det att snabbt ge efter och se till att hästen reagerar kvickt.

Fakta

Pether Markne

Equestrian Sport
Pether Markne. Foto: Roland Thunholm

Pether Markne har många projekt i gång i sina olika roller inom ridsporten. Han är A-tränare i såväl hoppning som dressyr, författare och driver Markne Academy. Bland eleverna märks landslagsryttarna Malin Baryard Johnsson och Helena Persson. Under sin aktiva karriär tävlade han svår hoppning och deltog i OS i dressyr i Sydney 2000 tillsammans med Amiral.

Innan det sedan är dags för hoppövningarna är Pether Marknes rutin att låta eleverna arbeta på en stor volt över ett litet hinder. Här ska checken göras att hästen landar obekymrat i galopp i båda varven och att såväl ställning som rakriktning fungerar. Samtidigt förbereds hästen för hoppning genom att landa och belasta frambenen efter det lilla språnget.

– Kör på volten några gånger och känn att ni kan göra det avspänt. Därefter är ni redo att gå in i mer avancerade övningar, säger Pether Markne.

Hoppning Träning
Arbetspiruetter är samlande, gymnastiserande och komprimerande – och inte minst ett sätt för att kolla av servostyrningen. Foto: Erik Rundelius

Övningar

1. Arbetspiruetter

Önskat utförande
Efter en sträcka i lättare sits, sätt dig ner (vilket ger hästen orange ljus) och förbered. Samla hästen i öppna och när den är samlad för sits och skänkel vänder du med så lite hand som möjligt. Vänd för sitsen och skänklarna i arbetspiruetten, medan innerhanden bara visar vägen. Stöd hästen med ytterhanden. Målet är att hästen ska bära sig, arbeta med ryggen utan att bli hög i nacken eller spänd i ländryggen/bakbenen. Det sista steget i arbetspiruetten är det första steget framåt – räta ut igen och rid framåt innan du upprepar.

Syfte
Efter några tävlingar och träningar med stor galopp, till exempel utomhus, behövs samling, som är den motsatta ytterligheten, inte minst för att kolla av servostyrningen. Arbetspiruetterna är samlande, gymnastiserande och komprimerande.

Två vanliga fel
1. Övningen är för svår: Som vanligt, backa ett steg och tänk krypa-gå-springa. Galoppera fram, sakta av och gör arbetspiruetten i skritt och bygg på så småningom till trav och galopp. Prova att börja med bara en kvarts vändning och utöka bit för bit.

2. Hästen tappar bärighet och balans i piruetten: Sätt hästen i öppna, skapa eftergift på innersidan och kontrollera att hästen tar den utvändiga skänkeln. I vänster varv kan du flytta vänster bog lite extra för att få tag i bakdelen. Se till att du inte greppar tag om hästen gör sig stark – förtydliga i stället eftergiften.

 

Skiss Del 5

2. En av Pethers träningsbanor

Se skissen. De böjda spåren ska vara 25,5-26 meter. De små röda hindren (1 och 2) är byta varv-hinder.

Den här banan, som Malin Baryard Johnsson ofta gör på Pether Marknes träningar, kan kombineras på flera olika vis men max 1,5 varv kan vara lagom sett till antalet språng. Den ska hoppas under metern först och distanserna kan kännas långa när det är så pass lågt. Håll er ändå till fyra galoppsprång på 17-metersavstånden.

Lägg extra fokus på sådant som inte alltid hinns med när hindren är högre. Var extremt noga med att hålla linjerna och se exempelvis gärna till att hästen landar i samma galopp som du red in med i en linje. Känn att du kommer upp med kroppen och producerar de två sista galoppsprången på 17-meterslinjerna i stället för att riskera att bara bli passagerare.

Räckena längs den högra långsidan avslutar Pether Markne gärna med för att se att hästen kommer upp på bakbenen och inte gör sig lång och stark.

 

Den här serien har tidigare publicerats i Ridsport under 2016, och är något modifierad för dagens förutsättningar.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 107 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Endast 1:- första månaden
Därefter ordinarie pris 69:-